egonotering

2009.10.10. // egonotering // hjärtat tar vad hjärtat behöver så det är klart att jag har betett mig tvivelaktigt då och då och det finns inga egentliga ursäkter men jag är ju inte alls så där kall och cynisk, tvärtom så är jag antagligen extremt romantisk och varm av mig [eller jag är kanske cynisk och naiv i en gyllene legering] som vandrar på stan och möter blickarna på tusentals vackra främlingar och hoppas på att en av dem ska ta mig med storm och varje gång jag träffar en ny tjej hoppas och tror jag att detta är den stora kärleken men efter ett litet kort tag inser jag att det inte ska bli nån storm i mig och då måste jag avsluta det innan jag själv blir avslutad och detta i kombination med att jag har extremt lätt för att bli småintresserad eller miniatyrförälskad och betuttad i någon samtidigt som jag har viss separationsångest och svårt att vara ensam leder såklart till en del tvetydiga signaler och beslut eller krossade hjärtan men jag måste ju ändå spela spelet annars hade spelet spelat mig //

stora lilla ego

2009.10.10. // stora lilla ego // somliga skulle nog kanske säga att jag är en kvinna inuti en mans kropp eller en bitternaiv romantiker eller minnas mig som den som tackade nej till meningslöst och okomplicerat tröstsex medan andra blankt skulle påstå att jag är en machoman med sexmissbrukartendenser och en bekräftelsevampyr som suger kärlek ur en men inte har någon att ge själv, någon annan skulle hävda att jag verkar totalt isig och opålitlig, en kameleont som antagligen bara är jävligt ytlig innerst inne, ett megalomaniskt stort ego som ibland slår över i självförakt, eller ett barn som aldrig vill göra något trist men som levt tillräckligt länge för att bli cynisk, och där ytterligare en annan utan att tveka skulle påpeka att jag var hennes livs knull skulle andra nog bara minnas att jag var konstig, kanske till och med en vardagspsykopat som kan släppas loss vilken sekund som helst och alla har de antagligen helt rätt //